Dimma

En rävlig kvinna spatserar i misten. Ibland finns där förbipasserande människor som framträder och försvinner genom dimman. Misten bleknar för ett ögonblickligt ut och man kan se en fjärran lugn flod. Den rävligt kvinnan känner sig oberoende. Till och med tiden är meningslös till henne. Henne känslor blir bångstyriga.

En ung man vilar mot hans motorcykel i mitten av dimma. Ett orange glöd flödar rasande när de personliga utrymmena av den rävaktiga ladyen och den unga manen förenas. Ett leende utstrålar på hans ansikten när han yttrar: "Du."

"Oss.", hon svarar och betonar alt hennes rävlighet på detta ord. "Vill du ha min tid?"

Den rävliga kvinnan stiger upp trappan framför den unga mannen. Han tittar ömt på hennes hud.

Den sjunde sanningen

Den förtrollande kvinnan befriar en av sina slöjor. Vinden tar den tunna slöjan och lyfter den upp till en av de träd som omger skogsgläntan. Mannen som ligger på en filt i närheten tittar den dansande kvinnan.

Hon har sex slöjor och sex sanningar kvar. Den första slöjan har visat hennes fjäderlik frisyr som lyser i orange. Hon fortsätter sin dans och gradvis avslöjar en hemlighet efter en annan: hennes vita leende, en räv tatuering på sin axel, en piercing i hennes navel, hennes orange kjol, och hennes sotsvarta skjorta.

Mannen känner stigande glöd. Kvinnan är den mest fantastiska han har någonsin sett, den mest underbara han tror att han någonsin kommer att se. Han väntar att hon befriar den sista, den sjunde slöjan.

Hennes uttryck visar beslutsamhet när hon befriar den sista slöjan och därefter sträcker sin hand till honom att se. På hennes finger finns det en silver ring gjort av nio sammanvridandes slingor.

Hon har slutat att dansa och står allvarsamt framför mannen och säger:

- Jag är förlovad. Jag älskar en annan kvinna.

- Men...

- Det är sant. Jag har alltid älskat. Du vill inte veta.

- Men...

Med ett par lätta steg hon lämnar skogsgläntan. Sju tunna slöjor fladdrar efter henne som glödande gaser vid svansen av en komet. Mannen ser förvirrad hur hans dröm försvinner i skogen.

Jag vill

Jag vill smaka doften på din hud,
se hur din hand vidrör.
Jag vill höra gnistor från din blomma,
känna din livliga lusten.
Jag vill vara din blida tanke,
leva mina dagar inom dig.

Rävlighetens ansikte

"Min bror", säger en räv till en räv, "berätta mig varför denna räv är inne i vatten."

"Berätta mig, hur du kan alldeles vara att dricka på samma tid med mig. Berätta varför våra nosar träffas när vi dricker. Berätta varför jag kan ser detsamma rävlighet i dina ögon som ja kan känna inne i denna räv."

"Min bror", besvarar en räv till en räv, "berätta mig varför denna räv är uppe i luften."

"Berätta mig, varför du alttid väntar där när jag vill lufta min nos. Berätta hur du kan alltid placera din nos på min nos. Berätta hur denna rävs svans vickar som den här rävens svans."

Rävbröderna går på strandbanken i samma rytm. Självbelåtet leende söker plats i deras mungipar. Rävligheten ökas på varje fotsteg.