Den sjunde sanningen

Den förtrollande kvinnan befriar en av sina slöjor. Vinden tar den tunna slöjan och lyfter den upp till en av de träd som omger skogsgläntan. Mannen som ligger på en filt i närheten tittar den dansande kvinnan.

Hon har sex slöjor och sex sanningar kvar. Den första slöjan har visat hennes fjäderlik frisyr som lyser i orange. Hon fortsätter sin dans och gradvis avslöjar en hemlighet efter en annan: hennes vita leende, en räv tatuering på sin axel, en piercing i hennes navel, hennes orange kjol, och hennes sotsvarta skjorta.

Mannen känner stigande glöd. Kvinnan är den mest fantastiska han har någonsin sett, den mest underbara han tror att han någonsin kommer att se. Han väntar att hon befriar den sista, den sjunde slöjan.

Hennes uttryck visar beslutsamhet när hon befriar den sista slöjan och därefter sträcker sin hand till honom att se. På hennes finger finns det en silver ring gjort av nio sammanvridandes slingor.

Hon har slutat att dansa och står allvarsamt framför mannen och säger:

- Jag är förlovad. Jag älskar en annan kvinna.

- Men...

- Det är sant. Jag har alltid älskat. Du vill inte veta.

- Men...

Med ett par lätta steg hon lämnar skogsgläntan. Sju tunna slöjor fladdrar efter henne som glödande gaser vid svansen av en komet. Mannen ser förvirrad hur hans dröm försvinner i skogen.